I geologisk mening är en sten, ett löst bergartstycke mellan 2 - 20 cm. Större bitar kallas block, mindre bitar kallas grus.
Alla bergarter är uppbyggda av ett eller flera mineral. Det finns tre huvudtyper av bergarter eruptiva, sedimentära och metamorfa.

Dessa har bildats genom kristallation av en smälta, magma antingen djupt ner i jordskorpan, i gångar högre upp eller som lava vid jordytan.
Granit och diabas är typiska eruptiva bergarter.

Sedimentära bergarter kallar man dem som har bildats genom sammanfogning i vatten avsatta sedimentpartiklar.
Västgötabergen är till största delen uppbyggt av sedimentära bergarter såsom sandsten, alunskiffer, kalksten och lerskiffer.

Jorden och alla planeter är uppbyggda av bergarter som i sin tur består av mineral.
Det finns över 3000 kända mineral, men nya mineral upptäcks varje år. Endast en liten del, ett dussintal, av dessa står för 90 % av jordens material.
Det vanligaste mineralet är fältspat som utgör ca 50 % av de bergartsbildande mineralen. Sen följer amfibol, pyroxen, kvarts och olika glimmermineral.
Varje mineral består av ett eller flera grundämnen och har en specifik kristallstruktur.
Det finns över 100 olika grundämnen och ca 90 av dessa är mineralbildande.
Exempel på grundämnen är guld, silver, koppar, kisel, kalcium, järn och mangan.
Ordet mineral kommer från latinets mina som betyder schakt.

Kristaller bildas av ett mineral om omständigheterna varit gynnsamma. Kristallerna kan förekomma i alla storlekar, från mikroskopiska till flera meter i längd.
En vanligt förekommande kristall i naturen är kvartskristallen.